Blogguppgift A - Är du en nyhet lille vän?

P1-programmet Medierna har under hösten (6/9 -08) diskuterat frågan hur olika nyheter värderas. Den rangordning av nyhetsvärde som sker på redaktionerna upplevs av många som stötande. Det gäller inte minst när man upplever att mänskligt lidande värderas och nedprioriteras. Är det dessutom så att människors lidande värderas olika beroende på var i världen lidandet uppstår? Medierna tittade specifikt på nyhetsrapporteringen i Aktuellt av orkanen Gustav som hotade New Orleans. Detta jämfördes sedan med motsvarande rapportering av två andra katastrofer i tredje världen. Orkanen Gustav fick 144 sekunder av programtiden, trots att den ännu inte drabbat USA. Nummer två i rangordning med 23 sekunders programtid blev ett jordskalv i Kina som gjort över 100 000 människor hemlösa.

De flesta har säkert någon gång funderat över nyhetsvärdering utan att för den skull göra en djupare analys av det. Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, uttrycker sig i radioprogrammet och hävdar att det rör sig om rasism. Omedvetet återfaller tankemönstret i gamla koloniala värderingar om vilka folkslag som är värda mest, säger han.

Kenth Andréasson vid Göteborgsposten framhåller i en artikel 3/1 -06 att det finns en journalistisk närhetsprincip som omfattar både geografisk och kulturell närhet. Det som ligger närmast nyhetskonsumenten i olika aspekter borde också vara det som denna är mest angelägen att informera sig om. Som journalist tar man hänsyn till detta vid värderingen av nyheter.

Jag tror att det ligger mycket i Kenths tes om närhetsprincipen. Det har inte med rasism att göra utan handlar om en naturlig form av prioritering som måste göras utifrån en ren rimlighetsaspekt. En enskild individ kan inte ta in allt som händer i världen utan måste fokusera på det som är närmast. Det är svårt att föreställa sig ett nyhetsmedia som skulle klara att presentera all världens nyhetshändelser och att göra en korrekt prioritering. Ännu svårare blir det om denna prioritering skulle utgå från parametern graden av mänskligt lidande. Om det mot all förmodan vore möjligt, hur skulle en nyhetskonsument uppleva det?

Närhetsprincipen handlar inte bara om geografiskt och kulturellt avstånd, det är även en fråga om händelsens potential att påverka nyhetsmottagarens situation. Nyhetsmedias utgår från att en översvämning i Indien påverkar den svenska nyhetskonsumenten mindre än en storm i på amerikanska östkusten. Detta kan exempelvis bero på att vi i Sverige är beroende av ett välmående USA, inte minst ekonomiskt. Dessutom är chansen att en svensk har släkt eller vänner i New Orleans större än i ett fattigt område i asien.

Jag misstänker att jämförelsen med mätning av sekunder enligt Mediernas modell ovan kan slå helt fel av en annan anledning. Detta är en orsak som även Kenth Andréasson i GP är inne på, nämligen tillgång till information. Det är inte lätt för en redaktion att rapportera när det inte finns kunskap om faktiska förhållanden. Brist på information kan uppstå till följd av att myndigheter vill dölja en katastrofs omfattning, eller att kommunikationer saknas. Välordnade kommunikationer, öppenhet och metoder att överbrygga språkbarriärer är något som nästan bara förekommer i moderna demokratier av västerländsk modell.

Är det då nyhetsmediernas uppgift att lära nyhetskonsumenterna att förstå och känna närhet till andra kulturer? Nej, jag tycker inte det. Samhällsutveckling och globalisering gör att vi kommer att känna oss nära andra kulturer i olika omfattning över tiden. Jag har exempelvis kunnat notera att den svenska nyhetsbevakningen av vad som händer i Thailand är större än i motsvarande länder. Detta beror på att många svenskar har band till landet, genom turism, affärsförbindelser etc. Vi får även fler nyheter om det som händer i Kina till följd av det ökade ekonomiska utbytet med landet.

Avslutningsvis ett träffande citat av Kenth Andréasson vid GP; "Jag tycker visserligen inte att nyhetsvärdering inte är en cynisk syssla, men rättvis är den då rakt inte."